Påsk och Nino

Jag hadde en vän här i Italien som jag tyckte mycket om, en gammal man som hette Nino Marin. Han hadde hästar och enda in i det sista när han var långt över 80 år hadde han hästar hemma han själv skötte om. Han blev sjuk och opererades ,då fick hans hästar komma hit. Han kom inte mer än ut från sjukhuset förän han var här med säckar med morötter till hästarna. Han hadde en riktig värsting mercedes han körde själv. Sen kom den där sista sorgliga dagen jag såg honom. Han var för svag för att köra hit själv, hans dotter skjutsade. Men hit till hästarna skulle han. Jag var med honom till hans hästar och han klappade om dem så mycket så jag började inse han tog avsked. Och när han kramade och pussade mig och cecko adjö förstod jag att han också tog adjö av oss och att han viste det. En vecka senare var han död. Nu till påsk tänker jag mycket på honom, varje påsk kom han alltid med ett jättestort påskägg till mig. Jag tror inte Nino ville leva längre när han inte orkade ha sina hästar..Här är en bild på Ninos sista ägg till mig..Idag begravdes också 205 av dödsoffrena för jordbävningen här i Italien, och det var allmän sorgdag.