söndag 18 oktober 2009

Hallå jag är här nu...


Det har hänt en del jag nog kommer skriva om framöver, eller så får jag fullt upp med att skriva om nuet. Jag har ju fortfarande min svenska kompis här , han jobbar månaden ut. Han lagar maten här och sen får jag diska. Det blir ju ofta så man blir sittande vid köksbordet och pratar, sen är det läggdags. På jobbet har jag just nu 36 föl som separerats från sina mammor. Jag måste ofta kolla deras vattenkoppar så de dricker och lärt sig göra det. Sen händer de att de bajsar i den och då dricker de inte. Hästar torkar ut ganska fort om de inte får vatten. Ja sedan ska de små klappas och gullas med så de lär sig att gå i grimma. om en två veckor ska de upp till hästparadiset i bergen vid udine. Där går de i stora flockar till augusti. En bra och viktig tid i deras liv, de får leva naturligt som hästar och formas av flocken och utevistelsen. Det finns stora skydd de kan gå in i , men de verkar föredra vara ute i nästan alla väder. De får daglig tillsyn med vatten ,hö och havre två gånger om dagen.

Min egen bebis Maruenge bi har min kompis köpt hon är tre år nu. Det var det första föl jag födde upp med mjölk här och uppfostrade . Hon åker till Sverige på onsdag jag är glad för hon kommer att få det bra. Nu är det ettåringen Oscar min ögonsten som ska på aktion den 27 oktober. Mitt hjärta brister en smula, jag får bara hoppas han får en bra ägare. Eller jag vinner på lotteri innan dess..Då springer jag till kontoret och köper honom. Han är i alla fall en liten änglahäst så det finns ingen anledning för någon att slå honom för han gör allt man vill. Det innebär ju att han får det lättare. en busig häst tror ju vissa att man ska spöa snäll, det slipper han i alla fall. Sen får ju nya ägaren mig liksom på köpet för jag kommer ju att besöka honom oavsett var han hamnar. Mina andra bebisar har fått bra hem och jag får även meil och bilder på dem från ägarna. De tycker bara det är roligt jag är intreserad av dem.

Föresten heter Oscar officiellt olaf bi.

I lördags ordnade min kompis Chiara en liten fest med några vänner här. Det blev jättelyckat och det var en mysig resturang som var inredd i mexicostil. Jag år spik..Eller rättare sagt en svamp som kallas spik för den ser ut som en tolvtums spik. Jag åt mycket annat också men svampen var ny för mig och jag gillade den verkligen. Nytt var också en god nötlikör. Jag skulle ha kollat namnet på den. Min svenska kompis gillar den Italienska maten,sällskapet och den italienska ölen. Mina två favorit Italienare är på bilden. Chiara en tjej från Napoli som kom hit en sesong o var vetrinär här. Hon träffade trevliga Davide från Padova och bor till min stora lycka där nu. Så vi kan träffas då och då. Killen på bilden är Francesco han var förman här förut. Och är en av de snällaste personer jag vet. Han underhöll mig hela kvällen med underbart dråpliga historier om sina husdjur. Kaninen charlie 9 år, och hunden charlie som är en liten tsiutsi eller något sånt vet inte hur det stavas. På svenska stavas det i alla fall golvmopp. och sen har han två sköldpaddor även de kan hitta på massor enligt honom, kul var det i alla fall.Nu ska vi se om inte det blir lite mer bloggande, jag har i alla fal läst era bloggar kära bloggvänner för det vill jag inte missa..

fredag 18 september 2009

Auktionsdyring blir svensk..











Jag har haft fullt upp. Dels med sällskapet av min kompis. Men också förberedelserna inför aktionerna i Milano. Det innebar att jag jobbat sjudagarsvecka. Idag är första lediga dagen denna månad och jag är ledig imorgon och söndag också,lyxigt. Den här fina ettåringen såldes för bästa pris någonsin för en ettåring i Italien. Pappa är Andower hall och mamma Nonosense woman. Jag har haft bilder på honom förut i bloggen som fölunge. Jag har förlöst honom, faktum är att jag såg honom via ultraljud innan han ens föddes. Han såldes den 16 sep. nu på aktion i Milano. Meningen var att han skulle vara kvar hos oss och tävla och sedan bli avelshingst. Men eftersom det var Stig H Johansson som ropade in honom lätt Biasuzzi honom gå för 200 000 euro. Så han blir svensk min kelgris. Han är jättesnäll en trevlig häst. Han tycker om att visa upp sig och Showa. Så dagen efter auktionen när jag och Tony tog ut honom ställde han upp sig direkt.Det ska bli roligt att följa honom framöver. Jag är glad för jag vet han blir väl omhändertagen hos Stig H och får det bra i Sverige. Han heter Open mind bi . Ludde K köpte en annan häst för blygsamma 10 000 euro som heter Opitergium den är döpt efter en idrottare jag inte känner till antagligen en fotbollsspelare. Byfest i tio dagar nu igen, så imorgon när jag är ledig ska jag passa på att gå. Här kommer bilder på Open mind bi, den nya svensken..På första bilden är han femton minuter gammal, 25/2-2008..

onsdag 2 september 2009

Min lilla lella..

Hon har kommit hit från tränaren. Jag var med när hon föddes. Jag fick ta henne direkt från mamman när hon föddes eftersom mamman inte ville ha henne utan ville sparka ihjäl henne. Hon var bara två minuter gammal, jag bodde i stort sett i hennes box de första dygnen. Hon fick mjölk av mig till hon var fem månader gammal. Hon var så snäll och min ögonsten. Sen fick hon åka till bergen med de andra unghästarna i nästan ett år på bete. När hon kom hem som ett och ett halvt år var hon fortfarande snäll och rar och villig att göra allt jag begärde. Sen skickades hon till en sk.tränare och han har tydligen inte lyssnat på vad den typ av häst behöver som är som henne. Han har nog tyvärr försökt slå henne till att lyda. Nu har hon kommit hem och de säger hon är dumm. Hon vägrade följa med killarna som jobbar här när de skulle försöka ta henne till hagen. När jag kom följde hon med direkt. Det var en ledsen kluven och förvirrad häst som kom tillbaka. Hon har jättebra stamtavla, men de har bestämt sig för hon är galen som sin mamma. (som blev misshandlad innan hon kom hit så hon blev galen,jag kan leda henne o hantera henne lite efter fyra års morotsmutor)Mamman är inte galen bara illa hanterad . Nu så har det inte gått fullt så illa med lella.Hon heter egentligen Maruenge bi. Men jag låter dem tro det. Det innebär att min kompis som är här och jag ska vara med på en liten del. Kommer kunna köpa henne billigt.Och han kan hantera hästar och vet exakt vad denna lilla dam behöver. Tror ni jag är lycklig, nu vet jag hon kommer till Sverige om allt går i lås och får det bra.Hon är bara tre år så hon kommer antagligen ut på tävlingsbanan om ett år. Hon kommer behöva tid och att få lära sig att det är roligt att träna o springa. Hon har stammen och hon har utseendet. Hon har också viljan om man förstår att plocka fram den. Och med sin fina stamtavla med Indro park och sugarcane hanover och fontola på sin mammas sida och Toss out som pappa så är en karriär som fölsto att vänta sedan....

tisdag 1 september 2009

Bankfrustration..i Italien..


Jag har inte bloggat på ett litet tag. Dels har jag ju fått sällskap i stugan av min svenska kompis. Men sen har jag mycket jobb nu också. Över femtio ettåringar som ska polleras,lära gå i grimma och göras i ordning för aktionerna i Milano. De kom ner från bergen i Udine första augusti ett gäng tuffsiga små vildhästar. De har gått i flockar i enorma hagar sedan de skiljdes från sina mammor förra hösten. Nu efter lite träning att umgås och hanteras av mäniskor och ett rycktande så armarna värker av träningsvärk. Nu ser de ut som utställningshästar...Nog om detta och till dagens banktrubbel. Min kompis ska jobba här i två månader och de på kontoret sa han ska ha ett bankkonto att sätta in lönen på. Jag var ledig idag så jag skulle följa med honom och tolka. Först fick vi köa i mer en trettio minuter. Redan där började min vän att tröttna, fast jag varnat honom hur det går till. Bankkvinnan vi skulle till sprang också ut och parkerade om sin bil under tiden. Hon stod vist lite tokigt. Ja sedan var vi där. Och då blev det så att utan carta identita och vara skriven här fick han inte öppna bankkonto. Jag sa så en från ett annat land kan alltså inte öppna konto. Jo men då kostar det en säck med pengar svarade hon. Denna diskussion tog ganska lång tid. Ni fick en väldigt förkortad version av den. Ja sedan hadde han lite svenska kronor han ville växla till euro. Då lyckades även jag bli förvånad, man är ju ganska luttrad över hur det går till här. Vi fick ställa oss i kö igen till en annan bankkvinna. Och vi fick svaret de inte växlade in pengar utan att man hadde ett konto att sätta in dem på. Vi tjafsade ett litet tag om detta, för förra gången han var här för fyra år sedan gick det. Sedan fick han lämna över pengarna och för nästan hundra kronor så fick han pengarna insatta på mitt konto. Men då en liten varning som turist bör du inte försöka växla i bank utan du får gå till ett växlingskontor. Den här bilden är inte jag som tagit.Det är min kompis,behöver jag tilllägga han är en man. Han lånade min kamera när vi var i Jesolo och jag förstod inte först vad han tar bilder på men sen fick jag se..Ja se karlar..Men jag skrattade faktiskt tyckte det var komiskt...Men tänk om vi skulle börja ta bilder på "bulor" på badstranden undrar vad de sa då pojkarna?..Sen ska jag tillägga jag har följt er alla och läst era bloggar,det har jag hunnit och det vill jag inte missa..

onsdag 12 augusti 2009

Franco



Imorse dog en arbetskamrat till mig,Franco. Han har varit borta från jobbet sedan i vintras och opererats för brock. Sen magrade han ur. För två veckor sedan så skjutsade Francos fru hit Franco, han var mager i ansiktet och han hadde jättesvag röst. Jag kände knappt igen Franco,han som brukade köra runt på traktorn och sjunga opera så det ekade i hela veneto..Franco var glad i vin. Sen brukade han ha små kalas här. Han köpte bröd och mortadella och proussitoo (stavningen jag vet)sen hadde han hemodlat vin och bjöd på. Han tyckte det var ok att dricka om man åt bröd..Så det blev en del bröd..När han var här sist kände jag detta var ett avsked.Franco var också stolt över sin egentillverkade salami. Han hadde gris som slaktades när den låg i trehundrakilosklassen..Han tyckte om att berätta små historier som var sådär halvsanna. Och gillade skvaller.Det kunde vara roligt om man tog dem med en nypa salt.Det var också han som lärde mig mina första Italienska svordommar..Den där fula speciellt då gud-gris..När jag sa det sa han jag skulle säga zio istället för dio .Zio är farbror och dio är gud.Jag som var tjej fick inte svära så fult.Nu är han nog däruppe och skålar med Nino Marin och berättar historier..

tisdag 4 augusti 2009

Kärleken och icke kärlekar...


Det hadde jag tänkt skriva om idag. Hur det ser ut på den fronten här nere för mig. Jag hadde tänkt avslöja en del jag inte sagt till någon. Inte för det vart hemligt utan för det inte blivit av att prata om liksom. Men jag har gjort en kovändning..Det blir inget av med det idag. Jag har annat att skriva om. Jag har en riktigt god vän. Han bodde här i samma hus som mig det första halvåret jag bodde här och vi var vänner sedan Jag bodde i Sverige. Vi jobbade också ilag. Sedan slutade han åkte till Sverige och jag blev kvar. Vi var som ett gammalt par grälade och tjatade på varandra, men hadde också mycket skoj här. Det är så skönt med honom han kan bli helt odräglig (jag med säkert) men vi har en sådan vänskap att vi kan gräla och säga en hel del till varandra men endå vet vi vänskapen och respekten för den andra finns kvar. En av de allra bästa sakerna med honom är att han är att lita på och jag vet han alltid finns där för mig om jag behöver hjälp.Sen är han ärlig och spelar inte spel, det uppskattar jag verkligen. Han är också rolig och hittar på en massa, och eftersom vi är lika spontana båda två har det blivit en hel del galenskaper genom åren. Han är omtyckt här, även om hans italienska är obefintlig så komminicerar han endå med folk och vinner hjärtan överallt. Min mamma och moster blev helförtjusta i honom...Och nu kommer det..Han kommer hit nästa vecka och stannar och jobbar i tre månader, jippi. Jag blev jätteglad ..Tre månader är lagom innan vi ledsnar på att leva ihop. Han ska bo här och vi delar kök. Vi är båda vana att styra över oss själva så vi ska nog inte bo tillsammans hur länge som helst..Men det ska bli så roligt..Och jag älskar honom som den goda vänn han är..Som en bror..Så välkommen ....Och helt logiskt följer en bild på min änglatrumpet..???

söndag 2 augusti 2009

Jag tänkte slänga...




Jag tänkte slänga en zucini som växt sig lite för stor den var som en falukorv ungefär. Normalt äter man dem ganska små då de är godast. Min arbetskamrat sa du är tokig. Sen sa han hur jag skulle göra. Man skivar zucinin i cirka en halv centimeter tjocka skivor. Så tar man en god olivolja gärna en pepprig och extra vergin så klart. Man river bröd (från gårdagen som blivit stenhårt) ganska fint. Sen tar man två ägg,gärna färskt. vispar upp det med en gaffel och har i en djup tallrik. Zucinin saltar man med havssalt och låter den svettas och torkar av med hushållspapper sen mal man svartpeppar från pepparkvarnen över. Vänder zuciniskivorna först i äggen sen i det rivna brödet(ströbröd) sen steker man skivorna gyllenebruna. Det är lika mättande som biff och jättegott.Snåla inte med oljan när ni steker...Jag hade tänkt det som en antipasto , men jag orkar igen prima nu..Bara glass för det orkar man alltid.Även den är hemgjord. Jag skivar färsk frukt eller bär och fryser in ett dygn. Sen tar jag frukten idag blir det blåbär kanske melon också. kör med mixer eller mixerstav tillsammans med några isbitar och sötningsmedel eller lte socker och lite mjölk. jag kör det till det är mjukt vips färdig glass som är jättegod tillsätter man mer mjölk har man en milkshake..färska aprikoser på detta vis eller körsbär är också underbart urkärnat förståss..